Jag och Kryckan del 1
Det hela började med att vi hade tagit beslutet att lägga ut Olle på annons. Vi hade funderat på det under nästan ett år, men ville sätta igång honom först efter senskadan. Efter en hoppträning pratade vi med min tränare om saken och frågade om hon kunde hjälpa oss att hitta en ny ponny. När jag kom hem från stallet några timmar senare, så såg jag att hon hade skickat text och en film på en ponny. Jag blev kär direkt och sprang till mamma haha, men hon såg bara problem. Han var oriden, jättesvag i galoppen och 8 år. Vi hade tänkt oss en lite yngre ponny, och om den skulle vara 8 så skulle den vara mer välridenriden osv. Dessutom stod den på ett försäljningsstall på Irland och vi hade redan en ponny som måste säljas innan vi kunde ta hem en ny ponny.
Lite bilder från Irland, de två översta är från annonsen. Han ser verkligen inte alls ut sådär haha.. Han är myycket snyggare! Ser inte ens ut som samma häst..
Jag gick vidare och kollade runt på svenska ponnysar på hästnet, men tanken på den vita irländska ponnyn släppte aldrig. Vi ringde en massa samtal, blev mer och mer intresserade, och tog beslutet att byta in Olle. Vi skulle aldrig få honom såld här i Umeå, tänker inte gå in så mycket mer på det.
Den 22 april gick Biscuit Gold igenom veterinärbesiktningen, och två veckor senare bilade vi ner 96 mil enkel väg till Linköping för att hämta honom. Det första jag tänkte när jag såg Kryckan var "herregud vad liten han är" eftersom han skulle vara maxad på millimetern efter vad vi hade hört. Vi tog ut honom i hagen och klappade lite på honom. Han var väldigt social och älskade när han fick uppmärksamhet. Jag blev bara mer och mer kär i ponnyn.
Dagen efter sa vi hejdå till Olle, vilket också är det jobbigaste jag har gjort i hela mitt liv. De andra hade redan lastat Kryckan så när jag kom tillbaka så var det bara att hoppa in i bilen och köra iväg. Kryckan skötte sig helt fantastiskt bra med tanke på att han hade kommit till Sverige dagen innan, och nästan bara hade åkt lastbil i hela sitt liv. Den 6 maj 2013 kom vi hem till Umeå med honom!
Jag måste säga att han är 100 gånger finare än jag trodde att han skulle vara, fortsättning följer haha!
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!
Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.