Jag och Kryckan del 4

Efter tävlingen i Skellefteå så var det en vecka då jag var tvungen att rida i dressyrsadeln eftersom hoppsadeln var inne på omstoppning. Jag minns att Kryckan började bli ganska jobbig i markarbetet under den här perioden. Tog tag i bettet och körde ner hubudet, eller så tog han inget stöd alls utan krullade ihop sig istället. Jag kom inte åt honom. Men vi tänkte inte så mycket mer på det, han kunde ju inte ha ont någonstans eftersom han fortfarande hoppade så bra.
 
Vi for till Lycksele och tävlade en vecka 2-3 veckor efter Skellefteå. Den tävlingen var verkligen kaos. Kryckan hade smitit ur boxen sent på kvällen innan, jag hade hög feber och det var hur varmt som helst. Dessutom var det helt kaos på vägen dit också så vi höll på att missa veterinärbesiktningen som hade flyttats fram typ två timmar. I LC+5 gjorde vi en av våra sämsta rundor, han var tittig, stark och körde sitt eget race i omhoppningen. Det blev en andraplats individuellt och vinst i andra lagomgången. I LA var både jag och Kryckan helt slut, han rev en del på framhoppningen och det brukar han inte göra. På banan rev vi första, a-hindret (??) i trekombinationen och sista. Förstår inte varför han inte stoppade, för han hade slut på ork och jag kände det i hela kroppen. Skulle ha utgått, men 12 fel blev det iallafall. Missnöjd, men det måste man få vara ibland.
 
Haha oj så sur jag var efter grundomgången... :')

 
Ser ni hör stört nära han kommer på typ varannat hinder?? Min lilla studsboll haha..

 
Fredagen efter den tävlingen så tränade vi för Micke Schultz för första gången. Det var fokus på  lydnad, vilket passade oss perfekt. Hoppade en bana i trav där hindrena kom snabbt, så man var tvungen att ha ponnyn med sig annars var man körd. Fick ta tag i honom ganska ordentligt några gånger eftersom han bara sprang efter hindrena. Bra träning iallafall!
 
Första helgen i September (??) var det dags för tävling i Vindeln. Jag red LB och LA, en klass om dagen. Det kändes lagom eftersom det hade varit mycket träningar och tävlingar på sista tiden. I LB hade vi ett pet på 5an eller 6an. Hade dålig känsla och var inte speciellt nöjd. I laget hade vi stolpe ut med 4 fel på varje person. Men alla lagen hade rivit mycket, så det blev en andraplats i omgången och vinst i hela serien! Individuellt blev jag första utanför placering..
I LA dagen efter hade vi 8 fel. Han var så stört galet fin 1-5, sen började han krångla lite, då tappade vi känslan och fick ett bakbensfel på 6an. Rev också a-hindret i trekombinationen och fick riktigt trångt som ni ser på filmen. Resten av banan gick helt okej.
 
 
Två veckor efter Vindeln var det hemmatävling i Stöcke. Då gjorde vi säsongens två sämsta rundor. Red först en LC där jag var dubbelnolla och andraplacerad, men ojojojojoj vilken dålig ritt. Vill bara gråta. Kom nära alla hinder och kunde inte se några avstånd alls. Kryckan sprang på och backade inte av så bra, fast det brukar han i och för sig inte göra i låga klasse. I omhoppningen slirade vi bara runt i övertempo och vägarna blev för långa. Är iallafall riktigt missnöjd. I LB+5 hade vi ett pet på 5an, rundan var väl lite bättre men fortfarande katastrof.
 
Detta blev säsongens sista tävling, lite tråkigt att den avslutades med dålig känsla. Men resultaten var ju inte så dåliga, så fick fokusera på det istället.
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin