Alltid ska det vara något

Idag skrittade jag bara barbacka på Kryckani 40 min, jag vet inte vad jag ska tro. När jag känner igenom ryggen så sänker han ryggen när jag kommer rakt ovanför "virveln". Det är verkligen inte mycket, men tillräckligt mycket för att man ska reagera på detMamma säger att han inte brukar göra så, men jag är inte lika säker. Det finns en miljard saker det kan bero på, om det nu inte är tillfälligt. Men detta + att han sparkar känns inte riktigt bra. Man måste vara uppmärksam på sin häst så att man märker så fort något är fel.
 
Vi ska testa lägga tillbaka fårskinnspadden under sadeln för att se om han sparkar mindre. Vi ska hur som helst köpa en ny sadel, samt att han ska kollas igenom. Blir ju så vansinnigt nojig med honom. Bara att hålla tummarna att han inte sparkar något på fredag när vi far in till hippo...
 
Finaste bästa lilla Kryckan, tur att det inte är någon stor sak iallafall! Jag är ju ganska bra på att stressa upp mig över småsaker haha...
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin