Agnes och Linda

Det blev att ta dressyrsadeln då vi inte hann med att hämta sadlarna. I början var Kryckan lika jävlig som han alltid har varit den senaste tiden, då ville jag typ bara lägga mig i hinderförrådet och grina, så less blev jag. Men sen blev jag arg istället och satte pisken bakom sadeln samtidigt som jag ramade in honom ordentligt. Och gissa vad? Han blev så galet mycket bättre!

 

Först red vi en övning med bara bommar i trav och galopp. I höger varv var han jättebra på slutet, i vänster varv var han lite stökigare men fortfarande bra!

 

Sen hoppade vi lite linjer och relaterade avstånd. Både jag och Kryckan var ganska ringrostiga eftersom det här var första riktiga gången som jag faktiskt kunde styra på flera hinder i följd utan att stanna honom hela tiden. Men jag kunde iallafall hoppa utan att han sparkade, det enda han gjorde var att dra iväg lite efter hindrena. Ja började på riktigt undra om vi skulle kunna tävla om två veckor, men nu känns det faktiskt inte alls långt borta!