Han slutar aldrig att förvåna mig

Jag finner inte ord för hur extremt fin Kryckan var idag. Började med att jobba honom i sidorna i trav över lite bommar som låg på olika ställen på banan. Redan då kände jag att han var väldigt lösgjord i sidorna nästan direkt jag började rida, precis som igår. Han var lika fin i galoppen, avslappnad och lyssnade både framåt och tillbaka.
 
Hoppade lite småhinder och serier som uppvärmning. Kunde bromsa honom genom att spänna magen och luta mig någon centimeter tillbaka. Han blev inte heller studsig även om jag hade pelham. Sen övergick jag till mer ordentliga hinder, mamma ville att jag skulle ta några språng inför helgen även om jag egentligen inte alls tyckte att det behövdes. Gjorde mycket räcken med så lite bommar som möjligt för att göra det extra svårt. Kombination med ett glest plank a-hindret på 1m och b-hindret på 1.10, till ett räcke med bara en bom på 1 meter. La även till ännu ett räcke som var 90 cm kanske. La upp en ordentlig galopp och försökte låta honom vara, och han bara flög. Trots att jag hade äckel pelhamet så tappade han inte ryggen och blev studsig, utan han hoppade lätt och ledigt med fantastisk teknik. Tog bara banan en gång och travade sedan av. Film kommer senare på min finafinafina häst:)
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin