Agnes och Linda

Vet inte alls vad jag ska säga om träningen idag faktiskt. Själva övningen var inte jättesvår egentligen, det enda som var riktigt svårt var två studsserier som stod i hörnen som vi skulle hoppa efter en kombination oxer till trippelbarr som stod på medellingen. Det var riktigt svårt att få ut dom på spåret, speciellt min galna fartdåre som satte full fart och inte hade några planer alls på att hoppa någon himla serie.

 

Kryckan var väldigt överladdad, då han inte hoppat på nästan två veckor. När han vlir så, så blir han även stressad och lite blockerad. Då blir han istadig och får ungefär lika mycket bjudning som en tjurig shetlandsponny. Vi hoppade lydnadshoppning men det var samtidigt viktigt att man var medveten om de relaterade linjerna och kunde länga fram lika snabbt som man kunde korta. Själva hindrena och hoppningen var inga som helst problem för Kryckan. 4 språng från studsen till kombinationen som låg mellan 1 meter och 1.10 ungefär var inga problem alls, men innan jag lyckades vända upp på studsen, och efter kombinationen däremot. Han sparkade väldigt mycket då han blev så ivrig, efter språnget studsade han iväg i ren glädje. Jag vet att han kan se arg ut, men jag känner honom så väl att jag vet exakt när han är arg och när han bara är glad. Visst är det kul att han har vilja och hoppglädje, men lagom är bäst. Han blev övertaggad och som sagt, helt blockad.

 

I sådana lägen behöver jag hjälp med hur jag ska göra, för jag vill egentligen inte bli arg på honom när han bara är glad. Samtidigt måste han förstå att han inte kan bete sig hur som helst och att det faktiskt finns gränser så att säga. Tur då att Sussi är bäst och visste precis vad jag skulle göra för att undvika konflikter med honom. Vi hoppade endast studsen och kombinationen, efter kombinationen gjorde jag halt innan svängen, då det alltid är i svängen han börjar busa. Första gången fick jag styra rakt in i väggen och brak sa det när Kryckan körde rakt in i väggen med en jävla smäll. Rätt åt han som mamma sa haha. Bra var det dock för han blev lydigare efter det och såg till att stanna med god marginal till väggen lol. Sen travade jag långsidan innan jag fattade galopp och tog om samma sak tre gånger tills han uppförde sig bra mellan hindrena. Känner mig trots allt nöjd, ponnyn tyckte det var roligt och bettet funkade fantastiskt bra under hoppningen och i anridningen.