Senskador

Fick en fråga på min ask om senskador, hur man förebygger dom och hur vi tog hand om Olle när han hade fått den. Senskador är enligt mig en av de drygaste skadorna man kan få på sin häst, den tar riktigt lång tid att äka och sen är chansen stor att den kommer tillbaka om man inte är försiktig.
 
När Olle just hade fått diagnosen så hade vi zinkband som vi lindade honom med på frambenen. Det gick han med i tre veckor. Men det hjälpte inget alls, han var lika svullen och varm som innan. Svullnaden började gå ner först när vi hade varit till PH vet i Timrå där dom sa att vi skulle skritta obegränsat. Så då började den bli bättre!
 
För att förebygga tror jag att det viktigaste är varierad ridning på vrierat underlag. Inte snurra runt på en volt i ett ridhus 7 dagar i veckan. Borsta benen innan man sätter på benskydd, och inte rida med smutsiga skydd. Gruset ligger och skaver mot senan, och det är ju inte så jättebra. En ganska liten sak, men jag håller ganska hårt på den. Och sist men inte minst att låta hässten återhämta sig efter en hård träning eller tävlingshelg. Det är jätteviktigt. C får skritta två dagar efter tävling, eller så vilar han helt en av dom!
 
Jag är som sagt ingen expert, det är är bara från mina egna erfareneter! Har säkert glömt något också haha..
 
Nere i Timrå på åtrbesök
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin