Fortfarande helt lyrisk

Jag har kollat på oroligt många klipp på youtube från deras konserter, ibland har jag till och med gråtit för att jag inte var där just då. Men aldrig, aldrig någonsin hade jag kunnat föreställa mig den här känslan.
 
När vi kom fram till Solna så blev vi helt chockade, det var människor överallt, folk skrek och sjöng överallt. Vi gick upp för en trappa och där träffade vi lite folk som vi kände. Sen gick jag och Bellan och köpte tröjor osv. Kön va inte nådig kan jag säga, men värt var det!

När vi hade stått och köat ett tag så börjar alla skrika och springa åt andra hållet och  någon skriker "NU KOMMER DOM". Jag sprang efter och trängdes med alla galna människor haha (jag var en av dom antar jag). Och sen ser jag Niall och Louis gå runt där. Då blev jag så skakig att jag knappt kunde stå på benen, jag bara stod och stirrade på dom och alla skrek och grät överallt. Tårarna var inte långt borta. Jag  sprang/studsade tillbaka till dom andra och jag skakade i heela kroppen!
 
Sen köade vi till arenan i 1,5 timma, jag var helt salig och har knappt några ordentliga minnen från det. Någon måste ha slagit mig i huvudet för jag minns knappt något mellan att jag såg dom och tills vi kom in. Iallafall, när vi kom in i friends arena så höll jag på att svimma igen. Det var helt gigantiskt och en sån stämning!
 
Vi satt och väntade i en halvtimma, och vi hade väntat oss att dom skulle börja halv 8, men då började förbandet spela. Hon var väl inte dålig, men alla ville ju bara att hon skulle ut så att One direction kunde börja haha. Efter 30 min slutade hon iallafall spela, men då körde dom reklam i ytterligare 30 min. Till slut sa vi att "kör dom reklam en gång till så buar vi jättehögt", men då började det faktiskt.
 
Helt plötsligt springer dom in på scenen. Jag bara stod och gapade och fick inte fram ett ljud under de första 20 minuterna, benen skakade så mycket att jag inte ville ta ett steg ens i rädsla för att svimma. Men efter ett tag hade jag lyckats lugna ner mig! Dom är så sjukt underbara, det är inte bara musiken utan också deras personligheter som gör allt så mycket bättre än vad det skulle vara annars.
 
Jag har så otroligt svårt att förstå att dom var där, att vi var där och att vi faktiskt har andats samma luft. Hela arenan dundrade, 45 000 tjejer skrek och sjöng med i låtarna. Man ville aldrig att det skulle ta slut. Tårarna  var nära flera gånger! Jag ska inte ljuga, ni som inte var där missade verkligen något!
 
Jag har sätt Louis Tomlinson i verkligheten, kan inte fatta att det är sant och att han stod därknappt 30 meter ifrån mig. Den perfekta människan, Herregud! #directioner4life
 
In nästa inlägg lägger jag upp filmer som jag har hittat på youtube!
 
Under Little things sa dom att alla skulle tända sina telefoner
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin