En riktig skithelg på ren svenska

Känns som att jag inte har satt mig ner och skrivit om resultaten i helgen, kanske för att jag inte har varit på hummör alls. För usch så dåligt det har gått haha..
 
LC, 4 fel
Den här klassen var ett enda stort missförstånd. Jag hade inte med mig min astmamedicin, och den måste jag ta två gånger för att ens kunna rida. När jag hade travat fram så kändes det som att jag andades genom ett sugrör, mamma ba "andas du sådär på riktigt eller fejkar du?" För det pep verkligen när jag andades...
Jag försökte verkligen göra något vettigt av framhoppningen, men det blev mest en dragkamp och jag hade inte kraft att sätta emot eftersom att jag knappt kunde andas. På banan kändes han lugn mot ettan, tvåan gick också bra, mot trean tog han fart och doppade ett bakben på fyran, därav nedslaget. Lyckades på något sätt ta oss i mål och sen tog det 10 minuter innan jag kunde andas någorlunda normalt igen. Väldigt arg var jag, inte bara på resultatet, utan mest för att vi var så osamspelta.
 
LB, 0+ute
Detta var helgens bästa runda, så sjukt bra!! Han var så otroligt lugn på framhoppningen, jag kunde sitta still och vänta på hindret utan att behöva bromsa för mitt liv. På banan gick grundomgången helt okomplicerat, lugnt tempo, jag väntade på språnget, och Kryckan koncentrerade sig på ett fantastiskt sätt! Var felfri fram tills jag hoppade fel hinder i omhoppningen, fick total blackout och styrde åt helvete. Men jag kunde inte vara annat än nöjd ändå!
 
LA, utg
Ja jag var inte utesluten, jag utgick. Även om speakern sa utesluten. Fick jättebra hjälp av Mia på framhoppningen och gick in på banan med en bra känsla. Inleder med att landa mitt i trippelbarren som var hinder nummer två. Kryckan blev jätteledsen och försiktig, så det blev några nedslag på det. Sprången var inte dåliga, men han hoppade med hängande framben. Efter näst sista så kände jag att det var lika bra att gå ut. Det var rätt mot Kryckan och med fasit i hand borde jag ha gått ut tidigare. Hade inte missödet på trippeln hänt så hade nog resultatet blivit ett helt annat, för banan var jättelätt.
 
Vi har bestämt oss för att gå ner och hoppa lite mer LB nu ett tag. Istället för att hoppa LB, LB, LA så ska jag nog hoppa LB, LB, LA. Jag pratade ganska länge med Mia efter LAn och allt kändes så himla mycket bättre efter det. Man måste ge det tid att befästa den nya ridstilen, för det är som natt och dag mot hur jag red för bara en månad sedan. Man har skithelger ibland och även om det känns piss just nu så är det bara att blicka framåt. Nu är inomhussäsongen slut och om tre veckor är det första utetävlingen. Älskade häst vad jag tycker om honom!
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin