Igår och idag

Igår fick Kryckan gå i ridhuset, inga hinder utan endast fokus på att få loss bogarna och att överhuvudtaget kunna prata med honom typ. I början när vi just kommit in så var det kaos i ridhuset, det var ridskola på ena halvan så vi var kanske 7 stycken på halva ridhuset. Det var folk som flängde runt i världens jävla fart och observera att det inte var ponnyryttare. Kryckan blir jättestressad och kastar sig när det kommer en större häst för nära så det var ganska jobbigt för honom. Därför blev det skrittjobb ganska länge. I traven fortsatte jag böja honom i sidorna och göra tempoväxlingar. Han kändes pigg och fräsch men lyssnade tillbaka så det kändes kul.
 
I galoppen fick jag jobba röven av mig. Vi hade tagit fram fårskinnspadden och ska ha den nu när han fäller och blir så fruktansvärt öm i pälsen. Han har till och med fått skav av sadeln på båda sidorna av ryggen. Jag upplevde att det blev skillnad faktiskt. Höger varv gick bra, kunde galoppera flera varv runt spåret utan att han började kicka. Vänster varv gick också bra till min stora chock. Jag fick sitta och sparka med innerskänkeln men det var värt det, för jag kunde inte bara rida flera varv runt spåret utan även rida några varv på volten haha. Efter passet fick han en dusch för han var inte ren, så nu är han redo för meeting i helgen!
 
Idag var jag ledig från skolan! Det var havdag och vi skulle bara ha haft en lektion, så vår lärare var skön och lät oss slippa den. Istället for jag ut och skrittade Kryckan barbacka i solen och sen bar det av till evidensia för att sko honom. Det gick jättebra att sko faktiskt! Han vaknade till och var jättepigg i slutet så nästa gång ska vi dra ner mängden lugnande för han känns inte alls lika rädd nu. Varken innan eller under tiden han skos!
 
Nu ska jag skriva klart en inlämning som ska in imorgon.
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin