Hur trött som helst

Der blir ett himla snabbt inlägg nu för snart svimmar jag av trötthet. Jag joggade Kryckan längs vägen idag då underlaget fick godkänt för en gångs skull. Tog tränsbettet och det var så himla underbart, tänk om hans mungipor höll för att hoppa på det. Han kändes iallafall pigg och glad även om han blev lite väl pigg på vägen hem. Men hur som helst ska jag försöka rida oftare på tränsbett numera!

Satt och myste med han ganska länge medan jag väntade på mamma, min fina ponny.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Agnes Croné, jag är 18 år och bor i Umeå. Jag har en D-ponny som heter Biscuit Gold, men kallas Kryckan. Han blev min i maj 2013. Vi är kvalade MSVB och målet är att debutera under året!

Jag heter Linda Söderholm, jag är 19 år och bor i Umeå. Jag har en storhäst som heter Peppino, men kallas för Peppe. Vi importerade honom från Tyskland november 2013, där har han tävlat upp till 130cm som 6-åring.

Follow on Bloglovin